Alla fria!

Alla i Linas kull är nu röntgade och konstaterade fria på höfter och armbågar. Stort!!!!

En magisk kväll i Vetlanda

Hemma och försöker att landa. Det blev en magisk kväll i Vetlanda! Våra besökare kom i tid, vår pretentiösa medialista funkade, bara lätt försenade, alla var glada. Torget fullkomligen kokade av folk. Jag hann bara se det mesta genom fönstret på hotellet men korvkön var oändlig och folk jublade framför scenen. Alla har gjort ett strålande jobb och kommunchefen rapporterade tidigare ikväll att det var skratt med applåd på filmvisningen.

Det GÅR att göra bra saker i Vetlanda. Tack alla hjältar som hjälpt till. Imorrn ska vi fira med en tur till veterinären. Kajsa har brutit en klo.... Sen ska hon får frossa i att vara ensamhund på Turistbyrån.

Somnar strax. Glad och trött.

Tjuvade en bild från Scanpix/TT. Men tänker inte skämmas. Ska köpa ut en riktig imorrn. Förutom alla de bra bilder Ellen tog.

Muse - äckligt bra!

Musiken, texten, scenografin.

http://www.youtube.com/watch?/v=TPE9uSFFxrI

Vad gör du nuförtiden,varför hör du aldrig av dig...

....det var alldeles för länge se vi sågs....
Jag jobbar. Alldeles på tok för mycket och om du frågar mig mycket med fel saker. Men kämpar med att vända den skutan.

December var rolig. Vi hade stor inflyttningsfest här i lägenheten. Sen jul- och nyårsfirande. Men nu är det ärligen pest. Det går inte att träna hund, det går inte ens att ta en riktig promenad. Jag har skogsabstinens. Hundarna också.

Så vad händer, I det lilla? Var idag och tappade blod på småhundarna för antikroppsräkning rabies. Orkar inte ens vara nervös just nu.

ÅSA-NISSE har världspremiär i Vetlanda 31 januari, OCH VI ÄR SÅ GLADA. Klurar på folkfest på torget. Skådisar kommer. Tjohoooo! Rätt sak att jobba med.

Laddar bort i tok för vår turné som inleds den 9 mars i Uppsala. Turné? Arken avskedsspelar med en klubbturné i vår och en bombastisk sommarturné senare. Linnéa satsade sparkaptialet i grisen, vi satsade julklappspengarna och snipp, snapp åker vi på 6 (!!!!) klubbkonserter. Inledning Uppsala 9 mars, Cirkus 15:e (tack Pia!!!), Växjö och Norrköping samma helg, Norping med Lina m familj, Hbg och så Köpenhamn i april. Jag misstänker att det kommer att bli som att skicka hunden på den första markeringen för dagen, sladdgrus i ögat.

Linnea kånkar på i sin skola. Den är så bra! Men det är trötta kvällar.

I helgen ska vi ha rundabordssamtal om Labrador härhemma. Tanken är att det ska bli artikel/lar i Labbeklubbens tidning. Jättespännande. Allt från min första valp till jaktprovsdomare, känner att klubbuppdraget och meningen med att jobba för klubben verkligen finns med!

Den 6:e februari är det samling i Stockholm för konfalägret i England.

Bosse och Sonja röntgas i februari. Ska ringa Molly i helgen. Vill ha 7 av 7.

Går sista dagen lederskapsutbildning imorrn.

Ska anmäla till jaktprov i vår redan.

Och vill åka till Uffes källare nästa helg. Sådeså!

Ungefär så är det nu. Vi väntar på att bli upptinade så att livet kan börja igen. Oxveckorna heter det väl?

Åh, glömde. Har två underbara ungdomar runt benen hela dagarna på jobbet. Ellen - som kommer att förändra världen bara genom sin intelligens, intuition och sin person, Sebbe - som kommer att förändra världen genom sin tyska systematik, sin masterexamen och sin intelligens.
Fruktar den dag de inte är med mig längre!

And the lions ate the christians and the christians burned the witches.

Bloggtips: www.rapotato.blogg.se

Arken angör sin hamn

Klockan sex imorse väcktes jag av ett SMS. The Ark splittras.

Riktigt så illa är det inte, det blir en klubbturné och en bombastisk sommarturné innan arken går vidare till annat i höst. Bitterljuvt och vemodigt men visst förstår jag. Man ska sluta på topp.

För dig som inte förstår vår passion, ta dig tid att lyssna på denna intervju med Ola. Den förklarar allt tycker jag.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=4228641

Fredagen den 29 oktober...

Fredagen den 29 oktober, den kommer ingen av oss att glömma. För ett tag fick vi lämna vardagen för Malmö, och Malmö Konserthus. Och LSS (Lunds Studentsångare). Och Ola. Nu är ju jag inte ens från början svårtflörtad eller för den delen oinlärd med att gilla 30 lätt dammiga studenter eller före detta dito i illasittande frackar, men att uppleva föreställningen, förstärkt av Olas solistpris, med endast en manskör, då och då en flygel, då och då en mick, och på det Ola Salo framförandes rätt mycket av allt du kan tänka och inte tänka dig. Magi! Fullt och fast. magi! Inte minst "Getsemane" från Jesus Christ Superstar då han gav allt och litet till, skjortknapparna rök! Bokstavligt!

Efteråt var temat "Starstrucked". Det som man blir då man äntligen ställs öga mot öga med den artist man så respekterar och beundrar. Och förstår det man redan förstått. Han/hon finns på rikigt! Ola berättade själv om en kompis som blivit just starstrucked av David Bowie. Och sen pratade vi om ditten och datten och Ola var alldeles för snäll, och ville inte gå, och alla Angelheads (vi kallas så) bara fortsatte att prata och Ola fortsatte att prata och det var som en dialog med nån som man har känt hela sitt liv och självklart inte alls känner. För nånstans går gränsen till det privata.

Vi bröt nånstans där det faktiskt var nog och vinglade förvirrat iväg i Malmömörkret (det var under skjutningarnas tid) och upptäckte inte ens att vi var vilse då det för Linnea var "den bästa födelsedagspresent hon kunde tänka sig" och för mig "vilken artist och vilken bredd"! Och vår halvmilapromenad var nog bra även om Linnea sen knappt sov på hela natten.

Det är många därute som absolut inte förstår vår, ja det är vår tillsammans, kärlek, till the Ark och Ola. Om du inte förstår förstår vi dig. Om du är nyfiken, lyssna gärna på texterna! För oss är de livet!