måndag 13 oktober 2008

Ho hoooo. Här är jag!

Otroligt att jag inte skrivit på dryga två månader. Har varit helt innelsuten i en komma-hem-börja-jobba-återanpassa-Linnea-bubbla som jag inte tror har släppt ännu. Det har liksom varit fullt upp med att klara vardagen. Mycket på jobbet också. Nya arbetsuppgifter, kul men jag kliar mig å hufvudet ibland.

Men på det stora hela är livet OK. Vi har fått ordning på Munkebo (ordning och ordning...), förtränger fortfarande att lägenheten i Stockholm ska målas och grejas. ORKAR inte släpa möbler igen just nu... Hundarna är glada och till synes friska. Linnea trivs i skolan och får separat undervisning i engelska. Yes! Jim gillar sitt nya jobb. Pendlandet är väl sådär men han får klämma in både Belgrad och Helsingfors mellan Stockholm - Kungsängen. Själv är jag just nu lika sugen på att resa som att göra en rotfyllning.... om det inte är till en svensk skog utan skräp.... Men det börjar att gå över. Tänkte t o m tanken att det kanske skulle vara kul att kvista ned till Neapel en helg bara, för att träffa folket. Men.... det är bara en tanke....

I Neapel rullar det på vad jag har förstått. Vattenkrisen är inte löst så Kathryn får åka som en blådåre till Aversa för att hämta ransoner till familjen.... vatten att borsta tänder i osv.... Det låter helt vanisinnigt, eller hur? Ett tag var t o m rekommendationen att man skulle försöka duscha med ögonen stängda. Men jag tror den amerikanska administrationen fick ge sig där.

Det blev ingen start av Lina i höst. Jag fick inte ihop mina sinnen till en systematisk återträning med vilt osv. Men lydnaden har inte tagit skada av Italien, tvärtom. Tränade i helgen med vilt och det finns definitivt hopp för lilla damen.

Tänkt på valp så mycket. Det har verkligen varit hit och dit. Till slut landar jag tillbaka i min ursprungliga tanke. Nu när det inte går att ta valp på Manda, och hennes bror Otto också är katarakt, så är det ju som Sanna säger. Lina är 75% Manda-gener och ska jag vara ärlig är hon snabbare och har en bättre näsa. Om allt håller, ögonlysningen är OK, parning går bra, vinden vänder och tuppen gal KAN vi få till en kull nästa löp, alltså födsel i början av juni och leverans i månadsskifte juli/augusti. Valpköpare på en omeriterad tik med "bara" 1:a pris på utställning? Tja, dels får jag hjälp av Sanna, dels lär väl några hamna hos kompisarna. Det finns risk för att en går på export till Texas.... ha ha. Det vore faktiskt kul. Vi får se, man måste ju drömma och planera. På det år som gått verkar det som dualhundarna verkligen fallit tillbaka, nästan för gott. Susannas uppfödning Ticki har nu tagit sig till elitklass, jättekul. Men hon kan inte paras.... Det är så tråkigt.

Vad mer? Mammas kattunge verkar ha hamnat hos oss för gott. Än så länge funkar det faktiskt jättebra. Han pratar hundspråk, äter hundmat, leker med hundar och är Linneas bästa vän näst Lina. Findus har nog blivit en del av familjen.

torsdag 31 juli 2008

Links, links, links

From the Beckers visit, read Kathryns blog:
http://2kids2go.blogspot.com

onsdag 23 juli 2008

Rasism eller ignorans?

www.expressen.se/nyheter/1.1241619/berlusconi-tvingas-backa-efter-skrackbild

Berlusconi ska inte längre registrera romer i Italien med fingervatryck. Nu är väl Berlusconi knappast en kille som imponerat stort på mig men en icke-övergrepps-aktig registrering och ERKÄNNANDE av alla illegala flyktingar vore ett steg på vägen. Men det var det väl aldrig fråga om? På detta sätt är man bara tillbaka på ruta noll igen. En intressant diskussion är kanske varifrån de fördomar som sägs vara orsaken till att två romska flickor fick drunkna kommer? Det är inte så att det bara är romer som är utsatta för diskrimininering. Inte i Italien, inte någon annan stans.

I Nepael står de svarta, som är många, näst längst ned på skalan. Jag kan berätta att det många gånger fick ett löjes skimmer därnere då väldigt många av de svarta, som i bästa fall hade ett halvoffentligt jobb som biltvättare eller packare i snabbköpet, faktiskt var de enda som kunde prata något annat än napoletanska, d v s engelska och franska. Och som ibland tog sig friheten att skratta gott åt sina arbetsgivare som aldrig lyfte ett finger utan ägnade sina dagar åt att kommendera och prata i mobilen.

Jag har fortfarande uppfattningen att det inte enbart berodde på de drunknade flickornas etniska tillhörighet att de dels inte blev räddade, dels blev liggande utan att nån ens höjde på ögonbrynen utan åt lunch intill dem. För mig är det faktiskt bilden av Neapel.

Sorry!

måndag 21 juli 2008

torsdag 12 juni 2008

Vår avskedsfest... och fotbolls-EM

6:e juni ... har nog precis hämtat mig och sopat upp de sista ballongresterna. Iallfall, det var verkligen jätteroligt. Vi hade "bara" bjudit 50 av våra närmaste vänner :o) och blev skräckslagna när i princip alla tackade ja. Dock, det löste sig med svensk smörgåstårta (med torkad dill från USA och grönländska räkor från IKEA) lådvis med öl, vin, nubbe och tomvis med Daim. Extra roligt var det att dra Svea rikes historia på 3 minuter inför norrmän och danskar (många diskussioner) och se att faktiskt ALLA, från amerikaner till greker verkligen sjöng Du gamla, Du fria för full hals.

Jag vet, jag är sentimental igen. Känns inte så svårt att lämna danskar och norrmän härnere, eller britter. Det känns som att dem har man en sportslig chans att återse rätt snart. Värre är med dem som kommer att bo längre bort.

Inför festen hissade vi Svenska Flaggan här på en balkong. Vid huset mitt emot, som stått som ett skal sedan vi kom, är det nu varje dag 5-6 killar som jobbar, sakta men säkert. Arbetsskyddstyrelsen skulle väl falla död ned om de såg förhållandena men med enkla redskap strävar de sakta på. De har varit litet blyga de första veckorna men ack så nyfikna. Flaggan löste upp knutarna.

Först var de tvungna att kolla att vi inte var ryssar (Ukrainas färger). Sen har fotbollssnacket tagit över. Igår var de glada! för vår skull, och hyllade Zlatan (Ibri heter han här) i stora ord. Som ni vet är väl inte fotbollsintresset det allra största här i familjen men det är kul att det faktiskt kan bli ett internationellt språk och att man kan glädja sig åt andras framgång.

Besöööök!

Nu har vi bokat, familjen Becker kommer till Sverige den 24 juli. Vi planerar först ett par dar i Stockholm och sen drar vi vidare ned till Munkebo. Patrick och Kathryn är båda uppvuxna i Dallas, Texas. Han har jobbat på U-båt hemma i USA så de har självklart flyttat runt en del där också. Norfolk, Virginia och San Diego, Californien, där de också fick sin första svensk-chock vid ett midsommarfirande tillsammans med den svenska u-båtsbesättningen som var utlånade dit. Sonen Michael pratar fortfarande med lysande ögon om "Small frogs..".

De känner ungefär som vi härnere. "Vill gå i skogen". Därför river vi av Stockholm rätt snabbt och sätter därefter Patrick och Michael i vår lilla båt på landet med varsitt fiskespö medan jag Kathryn, Linnea och dottern Emelie ska dra på kängorna och gå i skogen. Hm, glasriket kanske är en bra idé. Vi får se. Det ska bli jättekul att få visa dem Sverige och jag vet också att det för dem kommer att vara en uppskattad paus från den dagliga kampen härnere.

Nu börjar det dra ihop sig...



... preliminärt kommer flyttbilen den 25:e juni. Sista dagen i skolan för Linnea imorgon fredag, sista veckorapporten för Jim denna helg, graduation ceremony för Linnea på tisdag (i Kalle Anka-kostym :o). Avskedsmiddag med Jims avdelning på onsdag nästa vecka. Sen är det ett snabbt midsommarfirande med en amerikansk/svensk familj och inventering....


Bilder: Jim och Linneas kusin Alice vid Pompeij.
Pompeij. Vesuvio.






torsdag 5 juni 2008

lördag 31 maj 2008

Such a sentimental journey...




... där ser man. Det började med Trine. Vi hade ju familjens djur här i två veckor medan de tillbringade sina sista dagar på basen. Intensivt. Papperstrassel och veterinärtrassel in i det sista, kryddat med en svår tur fram och tillbaka till Aversa i en lånebil som kokade när det var 37 grader ute. Fick bärga hund, katt samt Trine vid en sval vägg inne på basen. Och så i torsdags kväll var de klara för avfärd, hämtade Pete och Eddie och nu är de inte här länge....! Idag har de kommit fram till Mississippi..... så långt borta! Deras hus här i kvarteret gapar tomt med alla fönsterluckor öppna. Det känns helmärkligt...

Ännu konstigare blev det igår. Vi var bjudna till våra grannar och vänner, Colonel Schotts, Retirement Ceremony. Nu får ni kanske hålla i er men tårarna rann. Rick varnade mig innan.... "I'm gonna cry". Och jag VET att amerikaner är betydligt mer sentimentala och högtravande än vi men det var ändå fantastiskt. Fantastiska tal, fantastiska presenter och till slut bad Rick för sista gången om "tillstånd att lämna skeppet", denna gång med hela familjen i släptåg. Du kan tycka och tänka vad du vill men på det sätt US Navy tar hand om de sina imponerar.

Nu är det 4 dagar kvar, sen lämnar de sitt hus. Och på fredag flyger de till Washington DC. För första gången på 25 år planerar familjen att bo på ett och samma ställe i 20 år. Det kommer att bli så tomt! Inga fotbollar som ideligen hamnar på vår tomt, inga Lilly och Milly som hänger vid staketet och vill ha en godis, ingen öl och snack vid staketet. Varför är USA så långt bort???? Nåja, nu har vi en fullgod anledning att återvända till Washington!

Men dan var inte slut där. Precis när vi startat laga middag ringer det på grinden och ute står Luca och Valentina!!!! Vi har inte setts på evigheter, dels har vi lyckats springa om varandra av olika skäl, dels dog Micheles båda föräldrar med några veckors mellanrum så de har åkt norrut var och varannan helg. Med sig har Luca världens finaste bok med bilder från hela Italien av en fotograf som heter Minno Jodice. Han trodde nämligen att vårt adjökalas var redan denna fredag! Skratt. Typiskt Luca..... Jag vet inte om jag kan förklara. Att du inte har träffat en bror eller en kär gammal vän på evigheters evigheter, även om ni talat i telefon och mailat. Och så bara pratar man i munnen på varandra. Det konstiga är att det är samma sak med Linnea och Valentina. Trots språkförbistring och ålderskillnad bara lyser det om de där två.

Jag ser fortfarande fram emot att lämna Neapel. Men .... åh vad jag kommer att sakna en del av våra vänner!!! Det känns verkligen bitterljuvt....

måndag 26 maj 2008

Ja ja....

... det är väl sammanfattningvis min kommentar....
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2550027.ab

Inga sophögar beslagtagna vad jag kan se. Förra söndagen hängde helikoptrar över en-av-de-byar-tänker-inte-säga-namnet som Lappalianen pratar rätt mycket om i sin bok. Och Carabinieri på vägen. Och Polizia. Stod intet i media efter det....

fredag 23 maj 2008

Inbrottsvåg...

... I know. Have NOT written anything forvever. Det är också för det watt nåt att skriva.

Linneas kusiner och farmor var här. Kul!

Jo, vann darttävlingen på Britpub tillsammans med en bra holländare och en ytterst motvillig , tunn fransos. Men han verkar vara emot det mesta så vi valde att inte hänga upp oss så mycket på honom.

Här råder tydligen inbrottsvåg. Amerikanerna skriver inte nya huskontrakt i vårt område och kallar tillbaka de som bor här. Vi vet liksom inte vad vi ska tro. För oss låter inbrottsvåg i Neapel som nåt slags.... här är det ju inbrott hela tiden. De snor allt, familljefotografier..... En familj var glada. Hade huset larmat, dörrar, fönster. Men de hade husdjur så rörelsedetektorer var inte så smart. Kommer hem en dag för att konstatera att det var ett stort hål i väggen istället. Svårt att larma väggar.... ALLT borta.....

Kan konstatera att när jag kom hit var jag en sorts person. Fortfarande nyfiken. Trodde att åtminstone NÅN härnere var litet nyfiken på mig. Jag gillade inte USA sådär så det skrek. Tyckte allas instängda liv härnere var konstigt.

Idag gör jag det mesta av vad de andra här gör. Åker ut det minsta jag kan för det är bara deprimerande, tar den långa vägen så jag slipper se alla prostituerade, slipper bli oförskämt bemött och se döda hundar, säger God Bless the Support Site (USA) för där kan jag dels känna mig trygg, dels faktiskt TRO på den realtiva giftfriheten i de varor vi ska äta upp, dels kommunicera om jag har frågor.

Min italienska? Nej, BRA är den inte. Men om man som motpart bara kan tänka sig att sluta prata med mig som en annan Napoletanare, bromsa, kanske säga ett verb i sin grundform istället för att fortsätta prata dialekt, fortare och högre..... Då kanske vi kan kommunicera. Det går många gånger, handlar så mycket om motparten. Ska tänka på det (om jag nu behöver) hemma i Sverige igen. Om nån tilltalar mig på ett främmande språk och jag inte förstår, då ska jag inte skrika tillbaka på snabb östgötska. Eller jämtska..... Tror kanske inte jag ens behöver fundera på det när jag tänker efter..... Fascinerande att man ens kan ha en NATO-bas (språk engelska) där folk inte pratar engelska..... ens litetgrann.....

Nåväl. Ska berätta allt när vi kommer hem. Eller skriva en bok......

Eddie, norsk/amerikansk golden är här och var ute för en stund sen. Hundarna hänger alltid på framsidan men plötsligt hör jag ett vådligt skällande från baksidan. Tog in Eddie. Nästan alla har sina hundar ute på nätterna här men så kan jag inte sova. Efter 5 min gick larmet på ett hus högre upp. De kommer in från den sidan, bufflar och bondejord. Lugn, vi har larmet på. Och just nu tre hundar i huset. Vill de stjäla våra bröllopsfotografier så.....

Säger som en amerikan.... "Make my day...."

Veckor kvar bara......

fredag 25 april 2008

Håret rakt upp...

... sen får ni själva faktiskt tänka....
http://www.sr.se/cgi-bin/p3/programsidor/index.asp?ProgramID=2519

Insnöad!

Har hört någon innan men jag är ju trogen P1-lyssnare. Vill dock på allvar tipsa, detta är riktigt bra! P3-dokumentär.... Har hört DC3, Bulltofta samt Estonia hittills. Nu rullar IB-affären här.....
http://www.sr.se/cgi-bin/p3/programsidor/artikel.asp?ProgramID=2519&Artikel=1435314

tisdag 15 april 2008

Ökensand...

Blir litet full i skratt. I fredags eftermiddag sken solen och vi bestämde oss för att grilla ute på den nystädade terassen på plan 3. Men.... hela terassen var täckt av ett fint, rött damm.... Förmodligen lät vi alla tre som kapten Haddock när vi beväpnade med sopborstar och skurhinkar fick städa om allting. Vi skyllde vilt på de som renoverar sina hus här på gatan. Men det stämde ändå inte... sanden var ju röd, inte vit som huset Palumbo här på gatan håller på att bli. Igår fick jag svaret på gåtan, dammet var faktiskt från andra sidan Medelhavet, sand från en storm i Sahara. Intressant!

fredag 11 april 2008

Väljer...

... att också tända ett ljus för Engla.

Jag behöver inte skriva idag

Peter Loewe på DN har redan gjort det. LÄS! Och kika på bilderna. Så ser det ut där vi bor.
www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=759884

onsdag 9 april 2008

Bortnappade barn?

Det går ju liksom inte att titta bort om man läser svenska tidningar. Historien kring Engla. Vi vet ju inte vad som hänt ännu. Men jag får riktigt, riktigt ont i magen.....

måndag 31 mars 2008

Nyfrälst!
























































Du kan förstå saker intellektuellt men inte med känslan. Jag har förstått de som efter en semester eller två i Florens, på resande fot i Toscana eller vad det nu kan vara, älskar Italien. Intellektuellt. Att de talar sanning och inte är förblindade dårar. Men efter ett par månader i Neapel är det som att den förståelsen skalas av. "Jaha, ni tycker alltså att det är charmigt med sophögar överallt, drivor av skit på stranden, oförskämt bemötande eller inget bemötande alls, dioxin i mozarella (jäpp, nu är det 10 dagars produktionsstopp här), luftrörskatarr p g a taskig luft och inbrott".
Nu är jag frälst! 5 dagar i Toscana, i Bagni di Lucca, "Luccas badrum", är jag inte bara omvänd, jag har hittat ett ställe dit jag gärna återvänder, där jag gärna skulle slå ned bopålarna för gott. Ett annat land helt enkelt!!!!!!!!

Ska berätta allt senare, är helt slut då vi kom hem sent igår och jag har haft måndagen full. Vill dock lägga ut några bilder, dels från Toscana, dels från Susanna och Gunnars besök.

måndag 17 mars 2008

Jaha joho.....

Pustar en stund mellan uppdragen. Ska snart till basen för att hämta Linnea samt fira Helga som fyller 17 idag. Hurra, hurra....

Imorrn kommer Susanna och Gunnar! Tjoho! Blir hektiska dagar, hoppas Vesuvio är öppet igen.

Nej, ni som undrar. Sopsituationen är inte löst. Allén av soppåsar häruppe är borta men det ser för j-vligt ut på många ställen. Man är liksom van vid det nu, t ex att parkeringsfickorna på den lokala motorvägen inte går att svänga in på, de är fulla av skräp och faktiskt en del påkörda djur, inte grävlingar, hundar och katter. Men så har det varit hela tiden jag har varit här så det är inget som har med den direkta krisen att göra.

Linnea har ledigt från skolan i nära två veckor. Sååå skönt, hon behöver pusta ut litet. Hennes lärare, Mr Steede, var så arg på en del av eleverna i fredags att han slängde ut nästan alla. Linnea tycker det är litet jobbigt med allt kackel och stök. Det räcker med långa dagar och mycket läxor.

Nähä, ska väl försöka ta mig samman och åka iväg.
Ciao för nu.

lördag 15 mars 2008

Årets schlaaaag!

Ha, vi har minsann smygtittat här, på datorn och bl a tillsammans med Norge.... Bara en sån sak. Håller med om att det var ovanligt jämnt i år. Sanna sjunger som en gudinna men Rongedal var banne mig roligast. Jag gillade också Andreas/Carola om man bara snabbt och resolut tog bort Carola.... Jäkligt mycket tog bort. Har aldrig nånsin fattat henne men nu tar hon priset. Nåväl, när svenska folket samt jurygrupper nu röstat färdigt är det för oss, som vanligt, med ett Jaha. Charlotte, all lycka, men liiiitet trist är det ändå. Vi velade i det sista men Perelli var liksom inte alternativet. Det blev BWO härhemma.

Nåja, huvudsaken är inte att vinna, det är att ta sig till finalen. Eller hur? *skratt*

måndag 10 mars 2008

KAN italienska män vara ensamma?

Vi var i Cuma igår, rätt fantastiskt. Sibyllans grotta, och ingen vet exakt vad den använts till. Men försvarsanläggning är väl det troliga. Lina och Manda fick bli ersättningsdekorationer i Apollos tempel. En fin dag ska vi ha pick-nick där, faktiskt skräpfritt. Men varför man sätter upp nät som duvor fastnar i över sakerna och sen låter duvorna ligga kvar där det övergår min fattningsförmåga. Ser inte direkt trevligt ut med 2 700 år gamla lämningar från en högt stående kultur dekorerat med duvlik. Ja, ja.... it's Naples.....

Har nu varit på NEX (i USA) för att kika på kameror. Där var det folktomt och 5 (fem!) lokalanställda bakom disken som pratade med varandra. Heeeela tiden. Blev faktiskt till slut riktigt förbannad. Går att svära på svenska också. Ha!

Det är så fascinerande detta med italienska män. Känns ibland som de verkligen aldrig kan göra saker på egen hand. Alltid, alltid i grupp, åtminstone två och två. Ständigt med svarta solglasögon i pannan och mobilen i örat. Och kackel, kackel.... Som i Cuma igår. Hela platsen var översvämmad av män som vi tror arbetade där. Trevliga och pratsamma. Men ingen GJORDE något, de bara stimmade omkring. Utom när vi åkte hem, då satt alla inklämda i den lilla kiosken och tittade på fotboll.......

:o)

fredag 7 mars 2008

Long time no skrivet

Det rullar liksom på här. Jim är i Sarajevo men kommer hem ikväll. Igår var norskorna Janne och Therese här på ost och vin. Rätt intressant, det har regnat i tre dagar och det regnar in. Carmine har haft folk som klättrat på hela taket men de har inte hittat något, måste komma hit när det regnar. Iallfall upptäckte jag efter ett par timmar att osten simmade på fatet. Taket har börjat läcka rätt ovanför soffbordet. Intressant. Nästa gång vi bjuder hem folk ska jag be dem ta med paraply ha ha!

Ska strax rulla in till basen igen, vi planerar att bowla med Björn, Helga och Marita. Imorrn kommer Mats för att städa sin bil.... hmmmmm..... då bör ju inte vi vara sämre.... och så kommer Dag som Jim lurat att köpa ännu en HD. Ja ja, pojkarna får leka i garaget :o)

Nästa vecka ska vi åka och kika på akvedukter. Ska bli kul. Och så väntar vi ju besök! Och efter påsk bli det Toscana.... yes!

På sopfronten intet nytt.

Åh! Fick en underbar liten film av Mats igår. Se den! Sen förstår ni hur vi lever här.
http://tcc.itc.it/people/rocchi/fun/europe.html

Som sagt, det rullar väl på här. Som ni märker har jag inte så mycket intelligent att berätta. Hm, månde hemmafrulivet verkligen påverkar hjärnan..... Eller kanske vilar den sig i form :o)

måndag 3 mars 2008

Inte längre lyckta dörrar i Riccardo-fallet....

... och försvaret tycker det är bra. Så att alla förstår att den huvudåtalade "bara sparkade med högerskon. Blodet på vänsterskon kommer från offrets händer...." Nu citerar jag Expressen med allt vad det innebär ......

onsdag 20 februari 2008

Gäsp och brrrrr

Efter nästan 24 timmar tillsammans med en AC-anläggning inställd på 30 grader trodde jag igår att jag var dunderförkyld. Våra små gaselement klarar inte en utomhustemperatur på -2 grader. Nåja, snart kommer våren och då lär jag väl klaga på att det är varmt :o)

Idag är första morgonen på en vecka som jag inte studsat ur sängen före kl 06.00 för att skjutsa till skolan. Skönt! Kort sagt, livet rullar på här. Linnea är nöjd och glad med sin nya lärare som hittar på en del roligheter. Denna vecka är utklädningsvecka på skolan. I måndags crazy hair-day, igår 70-tal, idag gick hon till skolan i pyjamas, imorrn blir det den stora utmaningen, filmstjärna. Vi funderar på att få till en Anita Ekberg med blond, lockig hårman och solglasögon. På fredag är temat opposite-sex så då ryker pappas nya keps samt slips.

Jag tror många här har gått litet i idé under vintern, så även vi. Till helgen planerar vi dock att hitta på något tillsammans med Luca, Michele och Valle (Valentina). Förmodligen något med frisk luft, lång promenad och god mat som tema. Vi hoppas också att Jims norske kompis Dag kommer hit för middag med HD-tema :o)

Som sagt, hälsan tiger still just nu och det känns bra. Ska strax åka in till basen för turkisk lunch! Kul, hoppas det blir litet magdans också.

Årets devis

Avlyssnad från SR:s "På minuten" i helgen:
Jag är inte dum i huvudet, jag har bara otur när jag tänker".

onsdag 13 februari 2008

El mm

Ha, har hittat ett mönster! Cirka 11.45 varje dag får vi ett elavbrott på en sekund. Ingenting kan tyckas med det händer konstiga saker minsann. Amerikanska frysen måste programmeras om, Internet lägger ned och larmet i ett hus tvärs över gatan börjar tjuta.

Alltså, jag vet, jag är knäpp, men jag skulle verkligen, verkligen vilja veta VARFÖR? Samma tidpunkt, samma längd. Det kan inte vara en slump även om de jag frågar hävdar det med bestämdhet.

Puh, nu är denna dag snart slut. Den blev litet lång, klarar inte nattvak längre. Nåväl, Linnea är ute med norsk/amerikanskorna, snart är det middag och sen kan vi svimma framför en film. Jim kommer sent inatt. Imorrn är det marknad på morgonen och sen måste, måste jag släpa mig ut till supportsiten. Lyxproblem? Jäpp!

Hm igen, sopberg börjar byggas på väg till basen igen. Hm.

Nyval i april. Gissa vem som vinner....

Trööööött

Uhu, var på norsk vin/ostkväll igår, trevligt, särskilt som Trine körde.

Jim är i Mons och vi kom i säng ganska sent. Tydligen hade hundarna haft hyss för sig när de var ensamma hemma på kvällen och vid 02.30 skulle Lina fortsätta hyssen, forcerade gallergrinden vid trappen och löste ut larmet. Inte kul alls. Undrar hur många vi väckte....

Fick vänta på Europol inlindad i ett täcke. Sen var det svårt att somna om. Idag är jag trött, trött.... Lina ser åtminstone ut som hon har dåligt samvete. Hmm, det är iallafall första gången i hennes liv hon obevakat på natten smyger upp för att göra bus och blir påkommen med sisådär 99 decibel...

tisdag 12 februari 2008

Ring mig - OCH läs Lappalainen...

Fantastiskt. Måndag förmiddag kommer verkligen Telecom Italia och lagar telefon samt Internet. Och ringer på för att kolla att allt funkar. Jag är både imponerad och glad, jag med mina farhågor (minns hur det var när vi flyttade hit, 6 olika gubbar här, alla med olika besked men ingen sa sanningen.... "ni är inte inkopplade ännu"....:o).

Har gjort en ny upptäckt idag. Full english breakfast på Brit Pub, basen. Fantastiskt för mig som inte är hungrig på morgonen men gärna vill ha en tidig lunch/brunch.

Här rullar livet f ö på. Linneas nya lärare får fortfarande guldstjärna, tack och lov. Funkar inte skolan här funkar ingenting känns det som. Jim har åkt till Mons, Belgien idag (Måns:o). Ikväll ska jag på norsk dam-ost-och-vinkväll. Kul. Linnea får vara hemma hos Trines barn så länge, de bor bara några hus bort.

På torsdag morgon ska Jim och jag hänga på låset till marknaden i Posilippo. Lär vara Neapels bästa och engligt ryktet såldes där Barbour för ett par veckor sedan. BEHÖVER en ny oljerock, inte här men tills vi kommer hem.

Till sist, jag GER mig inte. Läs Lappalainens bok! Camorra! Läs gärna de andra böckerna om Italien också men Camorra-boken kan jag bara intyga är för oss igenkänning, lätt fasa och stor fascination. Den finns till reapris på Akademibokhandeln. Reklam reklam.

söndag 10 februari 2008

Ring inte mig....Läs Lappalainen istället


.... det GÅR nämligen inte att ringa. Telefon och ADSL är döda sedan i fredags. Litet problem tror du? Misstänker att det inte är det. Grannarna har telefon ocn Internet. MEN, de har i sin tur varit urkopplade tidigare, månader i taget. Utan förklaring.....

Hur jag skriver på bloggen? Det är en liten hemlighet men har med grannens öppna nätverk att göra.

Nu är vi tillbaka igen. Här är sig likt. Jim har låtit som kapten Haddock i veckan, nya kravaller som fått honom att sitta fast i bilköer i timmatal samt fått köra stora omvägar. Han lyckades iallafall komma och möta oss på flygplatsen.


Har provianterat böcker hemma, fick tag i både Lappalainens "Camorra" och Savianos "Gomorra". Du som nånsin undrar över varför vi spottar och fräser ibland. Sluta fundera, läs istället Lappalainens bok så kan vi prata sen......!

Nå, våren är här! Idag har det varit litet kyligt men solen skiner och det är ljuvligt. Ser nu fram emot Linneas rakettävling med upskjutningsramp fotbollsplanen på basen. Och att det snart ska gå att sitta på terrassen, läsa och bränna näsan!


Vi ser också fram emot besök här framöver. Susanna och Gunnar inleder innan påsk, sen kommer Gunilla, farmor med kusiner, mina kusiner och kanske ännu fler. Vi försöker att spara en del sevärdheter tills dess.

tisdag 29 januari 2008

Hem.....

Åh, igår var det vår här. På basen, som ligger i en sydsluttning var det nästan 20 grader varmt. Rätt härligt.

Linnea har tack och lov fått en ny, nu permanent, vikarie i skolan. Det är väl för tidigt att ropa hej men.... som Linnea sa, "han är iallafall positiv och ägnar inte dagarna åt att gnälla". Förra vikarien lyckades på 10 minuter sätta gnällrekord.... Kliar mig i huvudet över skolan här. Den är SÅ beroende av de enskilda lärarna. En del är faktiskt rätt underliga medan andra helt underbara, som Linneas Miss A som tyvärr nu är sjukskriven. Nåväl, den nya är 55, pensionerad amerikansk militär, har auktoritet MEN även humor så det kan bli bra. Behövs litet ordning i klassen, verkar som det är de italienska eleverna som är stökigast. Inte elaka, men för liv!

På lördag åker vi hem för en snabb vecka. Känns jättekonstigt, men ska bli roligt. Och intensivt.....

Vi ses!

onsdag 23 januari 2008

Inte så mycket nytt





Lika snabbt som all uppståndelse kom igång här, lika snabbt verkar det ha avtagit. Man har försökt att städa upp på gatorna så gott det går, och föst samman alla sopor till uppsamlingsplatserna. Men de ligger kvar där.... Vägen in mot Lago Patria centrum har nu fått en allé, av sopor..... Annars rullar livet på här, Linnea kämpar på med vikarie i skolan, Jim inväntar chefsbyte på jobbet.... Jag försöker plugga italienska och vara allmänt social :o)

Här litet bilder precis huller om buller. Martin på besökl, Kathryn och Emelie på nyårsafton, från vår tur till Amalfi, vår tur till Paestum, hun ar badar i havet, hundar i sin säng under trappen och Linnea på skolavslutning, Montecassino samt Sulfatara. Vulkanen som ryker här mitt inne i Neapel.....


























































































tisdag 15 januari 2008

Jöhöpp...

Fick precis besked om att även Domitianan, den gamla kringelikrokvägen, in mot stan och basen nu är blockerad. Alphonso, Jims italienska kollega, säger att polisen nog inte vill ingripa alltför hårt. Risken är att med bilder av polis som ger sig på demonstranter förvärras bara läget ännu mer och leder till ordentliga upplopp. Tror jag förstår tankegången. Fru Forsberg från det stadiga Västmanland gör samma bedömning :o)

Dock litet problematiskt. Skulle ju prata med Linneas lärare idag. Samt.... kommer Jim och Linnea hem? Väntar med spänning på nästa avsnitt.....

Ingen lösning i sikte...

Hmmm, dagen började med ett telefonsamtal om att Tangentialen fortfarande är stängd, blockerad av sopor. Vad jag förstår har hela sopproblemet gått i stå, antagligen för att det helt enkelt inte finns någonstans att lägga de ton efter ton av skräp som nu samlats i över en månads tid. För varje dag som går blir berget av sopor större och större. Luktar inte så gott direkt.....

Idag har vi bokat tid med Linneas lärare. Miss A, som har varit så bra, är tyvärr sjukskriven. Tyvärr känns vikarien inte alls bra. Hon har ändrat precis allt, från rutiner till undervisning, lyssnar inte på eleverna verkar det som, tvingar barnen att konsekvent använda amerikansk engelska, från ord till hur man skriver siffror (smart dam - det går inte en enda amerikan i Linneas klass och alla barnen ska så småningom tillbaka till respektive Europeiskt land = brittisk engelska). Dessutom, och detta gav mig nog mest gråa hår, citerar hon Discovery-channel i Scienceundervisningen. Discovery-jorden-kommer-att-gå-under-program..... suck.

Linnea, som jobbat så hårt tillsammans med Miss A, är förtvivlad. Jag är också förtvivlad och undrar stilla hur vi på ett taktfullt sätt kan ta upp allt detta med fröken.....

Om miss A kommer tillbaka? Vet ej! Hon är gravid och är hon redan sjukskriven så har vi dessvärre inte så mycket hopp. Ser mörkt ut just nu......

måndag 14 januari 2008

Särskilt svar till Sanna - ta en annan väg?

Nope, dels var upploppen idag vid en av de flaskhalsar man måste passera, dels går det inte att förutse var de dyker upp. En väg är en lika god chansning som en annan. Jag må ha helt fel men jag gissar att man gärna håller till på ställen där många av oss "internationella gäster" passerar. Detta inte så mycket för att reta oss, här är folk från andra länder inte fiender men rätt ointressanta, utan för att reta myndigheterna.........

Arg & rädd - eller rädd & arg?

Hmmm, imorse fick vi återigen inte upp garagedörren av plast med vår öppningsdosa av plast. BMW:n stod dock ute på gården (slarv) så vi fick ta den. Tur skulle det visa sig, Mercan är fortfarande inte klar efter inbrottsförsöket och förardörren går inte att låsa. Tur var nog också att jag Insisterade på att hundarna skulle med, trots att Helge är en sedan.

Lämnade Linnea på skolan och dröjde mig sen kvar på basen ett tag. På hemväg kom jag bara förbi det 2:a rödljuset och ned för den branta vulkanbacken. Sen var det stopp och kaos igen. Avfarten till Tengenzialen var avspärrad med tomma sopkärl och fullkomlig röra rådde. 25 huliganer rusade runt, aggressiva som sjutton. Dessutom hade ett antal zigenarfarbröder passat på att utnyttja situationen genom att sno runt bland oss bilister, stå ivägen och tigga.

Polis började att strömma till och alla gjorde väl sitt bästa för att ta sig ifrån korsningen samtidigt som busarna kom närmare och närmare. Tillhyggen, gap och skrik. En kille kom litet för nära vår bil (vill inte veta vad han hade för planer) och Lina, som sovit i baksätet, flög upp med ett jätteskall! Busen hoppade två meter bakåt. Samtidigt såg jag en lucka i röran, lyckades sno runt bilen, fråga mig inte hur, tvära mellan två polisbilar och ta backen upp mot basen igen, fast "på fel sida". Det sista jag såg i backspegeln var att de gav sig på en stadsbuss med hugg, slag och stenar. Att jag sen fick ta Domitianan genom Pouzzoli (Jeeesus vad med sopor, Martin, jag lovar, när jag väl passerade Sulfatara var svavellukten en befrielse i jämförelse....), sen ta mig ut på Tangenzialen och köra åt motsatt håll, d v s en omväg runt hela Napoli på fem mil, var det minsta problemet.

Till saken hör att jag efter tisdagens upplopp insett att vi nog kom undan med blotta förskräckelsen. Busarna har gått i bilköerna de själva skapat med basebollträn och slagit sönder bilar. En kollega till Jim blev utsläpad ur sin bil av Carabinierin i precis sista ögonblicket och de vågade inte slå sönder hans bil. Det trista är att de flesta "vanliga" napoletanarna inte har råd med mer än trafikförsäkring på sina bilar, bilförsäkringar är helt enkelt svindyra här. För dem kan en sönderslagen bil vara en riktig, riktig katastrof för famliljen.

Jag ska erkänna att jag inte längre tycker att detta är så kul. Vill kunna åka och hämta min dotter från skolan utan att känna mig hotad, varken materiellt eller fysiskt. Dessutom, att protestera är väl en sak men detta verkar mer vara professionella huliganer vars enda syfte är att slåss och förstöra. Inte svårt att se vem uppdragsgivaren är.....'
GRRRRR.

fredag 11 januari 2008

Hembesök!

Nu är det bokat, Linnea och jag flyger hem den 2 februari för en vecka. Hmmmm, nser att Linnea inte ens har ett par vinterskor som passar. Hur kallt har ni det?

Fredag

Igår kväll luktade det rätt vidrigt härnere hos oss. Måste ha varit outhärdligt för de som bor närmare sopuppsamlingsplatserna. Tog en sväng ned mot centrum av Lago Patria idag. Vägen kantades av halvbrända soppåsar. Som en allé.....

Idag har det regnat, hoppas att det lättar upp luften här litetgrann.

På DN finns en liten intervju med Lappalainen, kika gärna på den. Tycker han beskriver Neapel bra. "Allt i Neapel fungerar som sophämtningen, d v s inte alls. Det är bara det är soporna blir ett mer synligt problem".

torsdag 10 januari 2008

Bunkring

På morgnarna är det ganska lungt. De vanliga bilköerna med folk som förösker ta sig till jobbet. Imorse var det kö strax efter vägtullen, en hög sopor hade satts i brand tillsammans med en bil och trafiken gick sakta förbi brandplatsen. På väg hem från basen fick jag köra åt sidan för en kolonn av polisbilar som i full fart styrde mot Pouzzoli, den stadsdel som sedan en vecka är helt avspärrad.

Ska nu på förmiddagen passa på att åka och bunkra litet. Vatten, mat, soppåsar :o) osv. Man vet aldrig, det kanske är bäst att hålla sig hemma över helgen. Vill inte gärna vara ute och åka på kvällarna då bråken verkar blossa upp.

Jag tror inte att situationen kommer att lösas snabbt. Italiensk media debatterar för fullt, tydligen handlar det om att Campania måste få hjälp av andra landskap för att ta hand om soporna. Tyckte Lappalainens beskrivning av bakgrunden till situationen igår i SVT:s morgonsoffa var mycket bra. Kika gärna om du har tid: http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=309276

Brandmän skadade

Hmmm. Det har börjat lukta ordentligt nu.... Vi ska nog vara glada att det inte är 30 grader varmt. Vårt område är absolut inte värst drabbat av sopkrisen men nu börjar vi mäta sopberget vid uppsamlingsplatsen i 10-tals meter. Och då pratar jag längd. Höjden är cirka 2 meter men hundarna river runt bland soporna på nätterna och sprider ut skräpet.

Huliganerna fortsätter sin framfart. Inatt har 7 barndmän blivit skadade då man kastade in saker i barndbilarna vid en sopbrand. Igår gick varningar ut på basen, alla skulle åka hem innan kl 16 då man befarade att Tangenzialen, motorvägen, åter skulle blockeras.

Jag tycker det är trist att se att vanliga människor protester tagits över av huliganer som faktiskt har som mål att göra illa folk. Har som sagt sett det med egna ögon.....

Känns inte jättetryggt att åka runt på vägarna med barn i bilen just nu.

tisdag 8 januari 2008

Upplopp! Och misshandel....

Jaha, jaha. Samtidigt som Napoli hade sopkris hade vi börja-skolan-igen-kris och fam Holmgren dammkris p g a fönsterbyte i deras lägenhet i Vomero. Tänkte således att va f... och plockade upp Helga och Björn på basen (de går i en annan skola än Linnea) f v b hem till oss för kvällen. Bra idé..... I höjd med Cuma på Tangentialen var det plötsligt ett värre liv än vanligt. Cirka 8 bilar framför oss tvärnitade, 7 av dem lyckades nästla sig igenom och sen blev vi stående. På första parkett. Men tre barn i bilen (förlåt Helga, du är mittemellan).....

Huliganer finns överallt och är det inte fotboll man kan ägna sig åt annat antar jag, en sopkris är lika bra som nåt annat. Upp på den tvåfiliga vägen vältes vespor, motorcyklar, järnrör, stenar 'a 10 kg osv, osv. Symboliskt strödde man också ut morotsblast..... (ska föreställa sopor tror jag). Sen började cirkusen. Ingen var över 25, ingen hade något som helst statement att ge (och jag lovar, alla vi som hade hunnit bromsa i tid hade väl ungefär samma uppfattning om detta med Neapels sophantering så det var kanske litet overkill...eller mycket.....).

Killarna, ja alla var killar, en del i huvor började snurra fram och tillbaka, fram och tillbaka mellan körriktningarna. Det var inte svårt att förstå att de väntade på något..... Polizei! De kom..... Då kunde vi bara huka oss. Stenar, järnrör, you name it susade tack och lov över vår bil. Carabinieris helikopter kom, antar att det också var ett av målen för aktionen. Gode tid.... Jag var inte rädd när det hände men jag kan lugnt säga att jag är rädd nu. Gillar inte alls att sitta instängd på första parkett i en Verona-skyltad bil, med en man i uniform brevid mig och med tre barn i baksätet varav 2 inte "tillhör mig". Ungarna tog det dock bra!

Efter att ha duckat för flygande 2-meters stålrör, en brandsläckare från en buss i motsatta filen, tunga stenar och you name it kunde vi konstatera att man i de motsatta filerna smet igenom avspärrningarna, man var inte lika aktiv där. De bilarna sparkades det på, kastades det saker efter osv. Försökte att nå kontakt med Polizei bakom oss men de liksom bara struttade runt, lätt oberörda. Tills det bara small....

Jeeesus. Jag har aldrig bevittnat en misshandel förut. Men nu har jag..... Kan också konstatera att den italienska polisen varit med förr.... desarmera ledaren, 24 andra med snopp är helt plötlsigt försvarslösa.....

Vi kom därifrån nedsprutade med brandskum och med barnen vid gott mod.....

Men, det var riktigt riktigt otäckt idag.......

Nytt år... och sopkris

Oj, har inte skrivit på ett tag inser jag. Julen var lugn och skön, vi firade svensk jul i dagarna två och på annandagen amerikansk/engelsk tillsammans med våra grannar. Till nyår kom Martin! Det blev rätt intensiva dagar med Vesuvius, Solfatara, ner på stan och självklart en sväng till Amalfi. Jag återkommer med litet bilder....

I söndags kulle vi varit på födelsdagskalas i Pouzzoli, Valentina fyllde 6 år. Kalaset fick dock ställas in, Pouzzoli av avspärrat av arga Neapelbor. Nu måste jag säga att visst är sopbergen här på vissa håll större än vanligt. Och det är protester över hela stan samtidigt som man sätter eld på påsarna så att svart giftig rök bolmar både här och där. Jag glädjer mig åt att händelserna nu även nått svensk media.... MEN.... detta är inget som hänt här och nu! Sophanteringen härnere har varit förfärlig hela tiden även om folk nu fått mer än nog! Konflikten handlar också om att man vill återöppna en gammal soptipp här norr om Nepael som varit stängd i tio år. Tippen stängdes för att den var överfull samt full av farliga gifter.

Det ska bli spännande att se om omvärldens uppmärksamhet kanske kan förändra något här. Nu är jag litet cynisk, redan efter 6 månader i Neapel. Senaste sopkrisen var i somras, när vi kom ned. Några tjänstemän och politiker fick sparken, någon annan slängdes i finkan för korruption. Men sen blev det likadant igen....

Nåja, vi får se. Under tiden ägnar jag mig åt ett tystlåtet stöd åt de som demonstrerar och glädjer mig åt att det finns en vilja till förändring. Ibland är det härnere lätt att tro att människorna faktiskt givit upp kampen mot sopor och korruption......