Hade någon frågat mig för 6 månader sedan hade jag skrattat. En labbe, i flock, med syster och katter som konkurrenter, och som inte äter. Nästan allt. Finns inte!
Sedan Lina blivit dräktig är min uppfattning annorstädes. Jag växlade snabbt till valpfoder som är den nya rekommendationen från Royal Canin, förstärkt med filmjölk. Vi hade någon vecka i början där det var illamående (gumman!) och trassel. Det löste sig dock med litet pillerill med ost, korv och saker nedblandat, litet naturlig konkurrens från syster, katter osv. Men idag..... Lina sa stopp! Och inte bara det. Hon sa "matte, nu har jag varit dräktig i en jäkla massa dagar och idag vill jag ha kul". Därefter har hon tillbringat dagen med sin tennisboll i munnen. Basta, et basta!
Tjuvrusning efter boll har hon inte fått! Men "tantrullning", gos, fjäsk, 6 äggulor, valpfoder matat på promenad med Linnea och Johanna (12 år) vid utsiktsplatsen och valpfoder gömt i skinkskivor. Hon tycker fortfarande att livet är sådär men sammanfattar dagen som rätt OK.
Lina har alltid varit min favorit bland hundarna i skalan, "arbetsskalle, tryck, precision, intelligens och självständighet på det goda sättet". Hon fortsätter att imponera. Och att kommunicera.
Nej, hon ligger inte i soffan nu. Inte för att hon inte får. För att hennes mage är varm och hon föredrar trägolvet på plan 2. Men kramar får hon.....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Mormor Moa åt inte heller innan valpningen. Matvägrade i tre dagar till vår stora skräck. hon vägrade till och med köttbullar. Vanligtvis var hon ju världens mattjuv. ;)
Skicka en kommentar