Vi har en bil! Vi har en bil!

Det gick åt 4 vuxna män, nära 3 timmar och cirka 45 stämplar på det italienska bilregistrets lokalkontor men nu har vi en inregisterad extrabil! Jim beskriver hela processen som bland det jobbigaste han varit med om. Under några långa minuter frös hans blod till is när den italienska tjänstemannen bekymrat gned sin mustasch och påstod att vi skulle ha papper från vår arbetsgivare att vi ska stanna i minst fem år för att få registrera en italiensk bil. Vi hade ju bara ett papper från ambassaden i Rom, och dessutom stod det bara två år där. Tack vare vår hjälpsamme gamle man på Family center, med ypperliga kontakter, gick dock registreringen igenom som ett undantag.

Vår andra bil är en småskruttig långmilad BMW 320. Den känns dock både hyfsat trygg och rätt charmig. Linnea har döpt den till Helge, en maskulin form för tyska Helga. Eftersom den är tysk-italiensk och varken kan svenska eller engelska får den först och främst kommunicera via vår MB, påstår Linnea. Det ska nog gå bra :o).

Den vackra madonnabilden som vi fick tillsammans med bilhandlingarna ska få ligga kvar i handsfacket. Det lovade vi säljaren, en chaufför vid den italienska kontingenten. "Den tillhör bilen och skyddar den".